du är nog den som jag borde vara hos

kommer ihåg dagen det blev du och jag
vi hörde ihop, på något sätt
du fick mig att må bättre än någon annan någonsin fått mig att må
med dig vågade jag drömma, drömma om en framtid med dig
jag vågad satsa allt, för jag hade inget att förlora
jag hade allt, dom andra inte ens kunde drömma om att få
jag va lyckligast på jorden
önskade mig dig, jag kämpade för att få dig
men inte lika mycket som dagen då jag förlora dig
sökte efter något äkta, något jag fann hos dig
va beredd att ge upp allt, offra allt från det minsta till det största
du va och är än idag det värdefullaste jag äger, men inte på samma sätt
du ser mig inte längre, men allt jag ser är dig
du vet mina ord, jag saknar dig mer och mer för varje dag som passerar
sättet du sa att du älskade mig på
din ögon va det vackraste jag sett, drunknade lika djupt varje gång jag såg in i dom
kunde inte tänka mig ett liv utan dig, kan jag inte fortfarande men jag måste
du va den finaste gåvan jag någonsin fått
du rä den finaste människan som vandrat på vår jord
och jag kan inte glömma det faktum att du en gång var min
kommer aldrig kunna se dig med någon annan,
kommer va likadant som tusen knivar rakt in i hjärtat
det är samma smärta, det blir samma sår
även om du lämnade mig så är jag fortfarande kvar hos dig
kan inte glömma
folk säger att det finns bättre, och då håller jag med
men saken är den att för mig finns ingen bättre
för jag ligger vaken långa nätter och tänker på dig
och undrar, tänker du någonsin på mig?
det va mörkt när du kom det va mörkt när du gick, men i mitt hjärta lös det alltid ett ljust, starkt för dig
jag dör heller imorgon än att leva hela livet utan dig
jag håller mig själv fast vid dig, för det är med dig jag mår bra
det är med dig jag kan leva mitt liv
vet att jag nog är den hopplösaste människan som någonsin funnits
spelar ingen roll vilken tid det är på dygnet när jag hör ditt namn, börjar minnena snurra
och ännu en natt i tårar
jag saknar dig så jävla mycket,
mer och mer för varje minut som tickar bort
du är den jag vill somna hos, den jag vill vakna upp hos
den enda för mig
det gör ont, saker tar slut för snabbt
tiden med dig va den bäst i hela mitt liv, och kommer inte få någon bättre tid heller
och jag hoppas du förstår det
- ibland vill man bara dö, ha den mest plågsamma döden någonsin
för inget kommer va mer smärtsamt än det jag gick igenom.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0